lördag, november 03, 2007
Hem till gården
Nu tar jag min lilla gubbe o flyttar hem till gården. Kom på att alla nog inte vet det. Jag hade väl inte trott att det skulle hända heller. Lite på skoj frågade jag Gunnar om jag fick hyra av honom när jag flyttade hem fr Kallhäll o då fick jag naturligtvis nej. Där i lilla huset i talldungen skulle Kurt bo kvar. Insåg då att det var kört - han skulle aldrig flytta därifrån. Men det sker fortfarande under. Kurt tog sitt pick o pack och flyttade till Monica o Göteborg. Och du KURT jag måste säga att jag blev lite glad när du skulle flytta eftersom jag då hade en chans att komma till Bringis. Nu tar jag den chansen och cirkeln är sluten efter 45 års bortavaro. Vi flyttar in senast den 1 dec. Och det är därför jag målar o duttar o målar och får färg i håret, på kläderna, ja överallt. Men vad gör väl det. Blir ju så fint i stugan.
I hyresvillkoren ingår bl a att vara katt- o sköldpaddsvakt när husbondsfolket är bortresta. Kåre är en engagerad djurskötare också. Släpper ut en katt och in med två eller tvärt om. Pratar med dom så jag undrar vem han surrar med. Ger dem mat - Sasske ska ha filmjölk o Eivin (?) ska ha en äggula. Jesper nöjer sig med torrfoder men vill att man kliar o gullar lite extra med honom i stället. Herr Skalman - Orvar ligger uppe i ena hörnet i sin låda och äter ruccolasallad när han är vaken.
Den här helgen skulle vi också stycka två älgskankar som Gunnar fått för att de jagat på hans mark. Tack o lov har vi en mycket snäll o hjälpsam kusin, Olle K, så det gick väldigt fort o bra. Nu sitter vi bland färgburkar, lister, fönsterbänkar m m o äter älgfilé. Kurt o fam Ohlsson kan känna sig blåsta på en god middag.
Vi har också varit på gravarna o tänt ljus o lagt en krans där.
"Hemtjänst-Otto" har skrämt mig med att det finns en råtta inne hos pappa så nu vågar jag knappt gå in där. Hallowinskämt kanske??? Man vet ju aldrig.
På Mittnytt i TV fick vi veta att en 90-årig kvinna i Kläppe blivit rånad i hemmet o på 10000 kr. Lite oroliga att det skulle vara faster Mia. Nu var det Stina - mamma till Stig, Anita o Lars som var den drabbade. Hon blev också av med sitt larm o tel. Hon var i alla fall så tuff att hon bett rånarna hjälpa henne upp från golvet eftersom hon inte klarade det själv. Usch då! Inget kul då sådant händer.
Jösses vad mycket jag skrivit men slutar nu med många kramar o hälsningar till er alla från
Anna-Britt
inskrivet av -------------> Gunnar - lördag, november 03, 2007