onsdag, februari 27, 2008

Kjellåke


.... ja, det är tjusigt det du skrivit om ditt jobb - mycket tänkvärt om vad det är som är viktigt här i livet och det vi lärt oss genom egna erfarenheter. Därför vill jag ge dig en alldeles egen ros med hjärtan från storasyster "Yster".

TACK!!
PS Visst är du stilig också!!

En dag på jobbet

Tänket berätta lite om hur det är på jobbet.
Jag jobbar ju med att lägga anbud på verksamhet som kommunerna lägger ut på upphandling till privata intressenter. Äldreomsorg och omsorger om funktionshindrade.
Då kan det t ex i ett förfrågningsunderlag stå så här; Vad är Företagets affärsidé?
Då svarar vi så här; "Vår vision – att växa tillsammans -
Visst skulle vi också önska att livet var en dans på rosor. Men vi alla vet ju, att livet tyvärr inte alltid är så enkelt. Ibland kantas vardagen av motgångar och bekymmer, man begår misstag, väljer fel och tappar bort sig själv. Det är under sådana stunder det går upp för en, att man trots åldern fortfarande inte är helt vuxen. Det är då man inser att det tar ett helt liv att lära sig att vara människa."
Istället är det ödmjukheten, nyfikenheten på livet men framförallt ett stort hjärta som driver vår verksamhet framåt. Hos oss arbetar inga supermänniskor, men däremot människor som älskar verkligheten och vardagen. Då behövs inga stora visioner – att växa tillsammans är nog. Likt en orkidé som lever i symbios med sin värdväxt och blir till något oerhört vackert, vill vi leva och stödja varandra i vardagen så att vi kan växa tillsammans till något större. För det krävs inget trolleri, små framsteg i vardagen räcker. Det lilla blir det stora i det dagliga arbetet på våra enheter när till exempel en boende ler och vågar se personalen i ögonen för första gången, en annan lär sig att säga ifrån och en tredjes önskan om en praktikplats som vaktmästare blir verklighet. För personalen blir en annans glädje till dubbel glädje som skapar en vilja att utveckla verksamheten framåt.
För oss är inte utveckling något svårt och tråkigt. Utveckling för oss är små men jämna framsteg i det dagliga arbetet på våra enheter, snarare än stora omorganisationer och total förändring. Att arbeta med människor är det svåraste som finns och vi kommer alltid att göra misstag. Skillnaden är om vi har modet att lära oss utav dem. Därför tror vi på ständig utveckling och problemlösning i och av kärnan vår verksamhet, nämligen på våra enheter nära brukaren och med enhetschefen i centrum. Vi andra är bara värdväxter i detta arbete, som hjälper till och bidrar med idéer för att skapa en bättre verksamhet – en vackrare orkidé. Vi önskar dig välkommen att lära dig mer om livet – och att växa tillsammans med oss.
Tjusigt va??

Mona Sahlin åker nu landet runt och säger så här;Svensk vård styrs från Singapore.
Varför säger hon det? Jo staten i Singapore äger 5 % av aktierna i Carema??!!
De äger också aktier i Volvo, SKF, AGA, m fl svenska bolag men det är ju en annan sak!

Sen en liten påminnelse; I morgon den 28/2 fyller Sven Gustavsson 60 år. Han är ju i Tanzania med skolan men ni kan ju alltid slå honom en signal. Han har tel:
+255783610945.

Menyförslag

Vad sägs om stekt röding med stuvade makaroner kanske. Och tankarna går till kusinträffen i Holmen i somras.

Se det snöar

Nu snöar det igen och jag börjar bli less på vintern nu! Det var ju skönt i Örebro när jag fick en försmak av våren. Inte mycket att göra åt vädret - jag får göra det skönt inomhus i stället och det har jag gjort nu. I rummet sprakar det gott från braskaminen och en behaglig värme sprider sig i hela huset. Jag har varit lite rädd för att elda - det kan ryka in, koldioxidförgiftning, soteld kan det bli. Och i fronten på kaminen finns två spakar, en för lufttillförsel och ett roster. Vilket är vad - rostret ska vara stängt o då skjuter man in spaken. När elden har tagit sig öppnar man lufttillförselspaken genom att dra ut den. Visst låter det krångligt men jag har fixat det alltså och nu är det som sagt varmt och gott. Och jag kan med gott samvete lägga mig i soffan med mitt sudoku.
Jag undrar också om Gunnars traktor har lagt av. Efter plogningen igår står traktorn, med huvan på sig, mitt uppe på Berget. Eller så visste han att det skulle snöa idag också. Men jag behöver ju inte bry mig om det heller. Kan inte köra traktorn i alla fall. Och jag behöver inte komma ut med någon bil.