Kallt, ösregn, blåsigt, tomt, ödsligt, besviket

Ja, jösses vad man kan drabbas av ibland! Hade inte solen kommit fram idag och med den lite värme, som lagt lite plåster på såren, vet jag inte vad jag gjort. "Men" - tänker ni väl - "du tycker ju det är så skönt att vara pensionär och du kan göra precis vad du vill på dagarna". Jo förvisso kan jag det, men vädret betyder faktiskt mycket oavsett vad man gör. Det är väl inte höst än - sommaren har ju nyss kommit hit!
Tomt och ödsligt - alla semester- och skollediga Bergetbor som varit här och hälsat på, börjar en efter en bege sig av från gården o Jämtland. Anders har redan åkt till Norrköping igen och ikväll åker Emma.
Vilken himla tur att hunden Doris finns då - hon kan ju verkligen locka fram många, glada skratt. Inte för att hon gör som man säger alla gånger och man kan bli förbaskad för att hon inte hör. Sen så är hon snabb som tusan. Springer ifrån oss hur lätt som helst och det ser faktiskt ut som hon njuter av det också! Hon den lilla, söta hunden.
Nu kom Emma o Doris och hälsa på så jag skriver mera sedan.