Brister, fel o Jesper

Men herre gud vad jag är lång- och gråhårig, tjock, plufsig och rynkig! Och så ska jag iväg och jobba, träffa en massa kunder. Det här nya ljuset som kommer sakta smygande är förödande för kropp och själ. Om jag tänker efter så kan jag åtgärda de flesta bristerna ganska enkelt. Beställa tid för klippning o färgning av håret, köpa en dyr ansiktscreme mot rynkorna. Det här plufsiga o tjocka tar längre tid förstås. Varför ska det vara så svårt att göra något åt vikten? Jag kan ju sluta äta Polly-godis i alla fall. Ja, ja nu är det som det är och jag får väl försöka vara lite glad o trevlig i stället, så det är det kunderna tänker på.
Måste skriva lite om gårdskatten Jesper också. Han som är clownen i gänget är ju så himla rolig. Men jag undrar varför han inte kommer och hälsar på mig när jag är ensam? Känner han på sig att jag inte är så värst förtjust i kattor tro? Har aldrig varit det utan känner mig lite rädd för dem. Jag är inte rädd för kattorna här eftersom jag träffar dem så ofta. Men... så är det dom där råttorna de jagar och kommer dinglande med i munnen!! Och sedan vill de komma in och bli kliade och gullade med. Klarar inte det!! Men egentligen är det väl inte katten jag ska ge mig på. Det är råttorna som är äckliga och det är jättebra att kattorna håller undan dem.
Vilken rolig dag det verkar bli! Há dé.