Ett jättelångt inlägg blev det!

Oj vad det är roligt att blogga och läsa om allt som händer och sker runtom i stugorna! Och jag blir helt fascinerad över hur mycket en del hinner göra på en dag! Ta Anna som exempel: hon jobbar, bloggar, pluggar, flyttar, kånkar o bär, tar hand om Therese, pysslar om sin häst - som dessutom behöver lite extra vård - fotograferar och har en massa tankar över hur hon ska ordna med möblering m m. Á gammfaster vål alldeles matt!
Och jag vet inte om ni sett på fotona som hon lagt in på deras blogg, att mycket av möblemanget, lampor m m redan finns på plats. Men det är ju så kul att fixa o ordna förstås - särskilt till sig själv. Jag beundrar dig Anna!
Så till dig Sara: allra först - har du sett kortet från i påskas som Gunnar lagt in på bloggen? Det är ett jättefint kort på dig och mormor Sigbritt.
Tack för din uppmuntran! Och du kommer att växa hur mycket som helst efter ditt framträdande. Det är ju en väldig skillnad på att stå och prata, på engelska dessutom, inför en massa människor, mot att läsa en text innantill när det sitter 7 st i församlingen och lyssnar. Men känslan över att klara sin uppgift är säkert densamma? Och övning ger färdighet!
Jag har ju under många år sjungit i en gospelkör med framträdande på många olika platser - stora som små - och p g a att jag är så liten alltid fått stå längst fram. Usch det var jobbigt i början! Det har gått bra i allafall, men då har jag kunnat gömma mig i kören. Kommer också ihåg när jag i min ungdom fick sjunga solo "Det är en ros utsprungen" på julottan i Kyrkås kyrka. Jag o mamma var med i kyrkokören. Då hade man väl inte uppfunnit ordet "scenskräck" heller.

Nu var jag tvungen att ta en paus och smooka lite. Och ta en kopp kaffe till. Det verkar bli soligt och fint väder idag.

Igår var jag och fotade mig för jag behöver förnya mitt körkort. Beställde även ett pass - mitt livs första - inför resan till Italien i juni. Oj, vad spännande det ska bli att komma ut i stora, vida världen.

Nedräkningen har också börjat, det är nu 32 dgr kvar, som räknas som jobbdagar, tills jag får min efterlängtade pension, när det gäller ledigheten. Vad gäller pengarna är det väl inte någon hit precis. Men sånt är ju livet! Jag kan kanske försörja mig som en liten "baglady" i stället!?!

Till dig Mia - det är ju typiskt att du ska råka ut för böter för att du inte hade hunnit få på bilbältet innan polisen såg dig. Du som alltid är så noga med att göra rätt! Och 1500:- kostar det också! Dyrt för en engångsföreteelse kan man tycka. Men Mia det ordnar sig alltid!

Måste också hinna berätta att jag msn:ade med Emma en stund igår. Och det var jätteroligt. Precis som att prata mellan fyra ögon. Jag håller tummarna för dig Emma! Och vi hörs snart igen.
Nu är jag tvungen att sluta skriva o äta lite frukost.