Än är det inte över

Nu har jag firat i nästan en månad. Idag blev jag uppvaktad igen. Maritha kom och av henne fick jag en fin bukett rosa rosor och en biljett till "Ett himla liv". Det är en musikkonsert som de förståndshandikappade ger. Jag har varit på en av deras övningar och så mycket glädje har jag aldrig sett förut. Ungdomar som har en kamratanda som är så stor. Alla bryr sig om alla med både tilltal och kramar. Alla ger och tar i en enda salig röra, både ros och ris. Man kan ju undra hur "normal" är jag? I alla fall så blev jag avundsjuk på deras glädje och osjälviska sätt att bara vara. Dom sjunger, dansar och spelar luftinstrument med så´n frenesi att man blir mållös. Jag ser verkligen fram emot den 14:e maj, en glädjens kväll och ett himla liv.