Extra glad idag....
... när jag tänker på mina nära och kära. Först naturligtvis för min Mia och mina pojkar Linus och Rasmus. Att de får vara friska trots att det vissa dagar kan kännas pyton. Jag har genom olika bloggar bl a läst om mammor som drabbats av en obotlig sjukdom. Hur de kämpar och försöker ta fram lite glädje trots allt. Hur de kämpar för sina barn! Förundras över dem, att de trots motgångar/sjukdomar orkar se framåt. Det är nog sant att vi får lite extra krafter när det behövs.
Men jag är också glad över lite mera världsliga ting: Jag har en ny tvättmaskin och lagad torktumlare så nu går tvättandet som en dans. Har dammsugit (ny dammsugare oxå)så nu är alla dammråttor borta - dom jag ser i allafall. Har städat under diskbänken och diskat alla sopkärl. Gjort i ordning ett paket med returkläder. Upptäcker att blommorna på bron har klarat sig trots frosten. Jag har fått tidningen. Köpte så fina saker i Piteå och Ö-vik (på Himlen runt hörnet, ni måste gå in där om ni har vägarna förbi) - två änglar - fast en tappade jag så den gick sönder, när jag kom hem. En fin ljuslykta som ska sitta på stolpen vid ingången till Tallstugan. Ljusmanschetter, en hjärtformad tallrik och en liten mjölkkanna med samma mönster. Och en liten present till Mia.
Doris kom in här för en stund sen och hoppade upp på ryggstödet på soffan framför fönstret i rummet. Där satt hon länge och tittade ut på allt som rörde sig kan jag tänka. Då blev jag oxå glad för hon såg så söt och gosig ut.
Glad över att resan till Piteå gick bra trots långa sträckor med is- och snövägar (tur att vi inte tog husvagnen). Vi körde bara 10 mil extra!! Jag kan inte fatta att Kåre körde fel- han har "bara" åkt den vägen flera gånger. Han skyller på mig - jag tyckte att han i en korsning skulle ta vägen mot Umeå i st för Mo i Rana. Tydligen så skulle vi kört en bit efter vägen mot Mo i Rana och tagit av i en annan korsning. Nu började vi komma i närheten av Arvidsjaur och det skulle vi väl ändå inte göra! Ännu ett litet reseäventyr tillsammans med Kåre. Vi åkte en annan väg hem (efter kusten och ingen vinterväg) - vi hade fått en detaljerad karta av Stene.
Snipp, snapp, snut - nu är sagan slut.
Nej, nu ska jag dricka kaffe.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar