Postverket

Ja, du Anna-Britt, nu är det ingen kvar i familjen i det Kungliga Postverket. Själv hade man ju också några roliga år som trappsnigel och lantbrevbärare. Mottot "Posten måste alltid fram" var ju en ledstjärna som man försökte leva upp till och för det mesta gick det ju bra. Bästa tiden i posten var ju när man fick åka ner till Stockholm och jobba extra när det fattades brevbärare där, då fick man ju traktamente som ett tillskott till den inte allt för stora lönen. Kunde ju bo hos Dig då Anna-Britt till en mycket rimlig kostnad.
Lycka till som pensionär och med den nya husvagnen!